En ölprovning som visar på Amerikas vidd i ölbryggning

uppsala 1

uppsala 2

Under lördagskvällen samlades en skara nyfikna deltagare på det hemtrevliga hotellet Citystay i Uppsala för att ta del av en ölprovning. Öl är en dryck vars utveckling antas vara samspelt med utvecklingen av bröd, då det spannmål som använts i det senare har historiskt sett varit detsamma som använts av olika samhällen i ölproduktion. Det är svårt att föreställa sig att en dryck såsom öl har en bakgrund som sträcker sig flera tusentals år bakåt i människans historia och utveckling. Därför blev denna provning i det kulturellt anrika Uppsala en möjlighet att dyka ner i ölens värld och upptäcka vad det är som gör den till att vara så unik. Till kvällens öler fick gästerna två ostar, en hushållsost som lagrats i 2 år och en Västerbottenost, att knapra på vid sidan av ölen. Denna kväll bjöd på de följande öler:

Sierra Nevada Kellerweis   

För att mjukstarta kvällen bjöds det på en veteöl i den tyska stilen Hefeweizen. Weissbier är i överlag en mycket snäll och lättdrucken stil som sällan överröstar eventuellt tilltugg eller mat. Detta gör att den inte bara fungerar som en måltidsdryck utan även mycket väl för sig självt. Det som gör stilen speciell är delvis att mältat vete används (i detta fall 50 % av maltbasen) och även att ölen har en jäststam som ibland ger drycken sin kännetecknande skumbanan smak. Ytterligare en anledning till stilens särskilda smak är att den ofta jäses öppet. Vanligtvis jäses öl i slutna behållare för att inte diverse oönskade partiklar ska leta sig in, men i denna stil ska ytterligare kontakt med luft under jäsningen ske. Detta ger en viss oxiderad ton vilket i nästan alla andra stilar skulle anses vara en felsmak.


Sierra Nevada Hop Hunter IPA

Kvällens första öl var en amerikansk India Pale Ale från bryggeriet Sierra Nevada, ett bryggeri som utmärker sig främst just för sina goda drycker av denna sort. Beskan och den tydliga humlesmaken är IPA:ns främsta styrka, och jäststammen ska vara neutral just för att humlen ska få träda fram extra mycket. Just denna IPA lutar mot det mildare hållet, då IPA stiltypiskt vanligtvis är starkare i både beska och alkohol. Därmed var denna öl nummer två på kvällens provning på grund av att vi ville ha en lite mildare IPA innan vi gav oss på en betydligt kraftigare sådan. Detta var även med råge den öl som föredrogs av flest gäster. Till er som gillade den kan jag varmt rekommendera alla Pale Ales och IPA:s som produceras av detta bryggeri och även bryggeriet Lagunitas.

Clown Shoes Monastic   

Efter den relativt milda IPA:n var det dags för något lite kraftigare. Till trots mot sitt namn, så är Clown Shoes Monastic inget skämt. Monastic är något så ovanligt som en IPA bryggd med amerikansk humle men jäst med en belgisk jäststam. Detta ger i sin kombination en mycket smakrik öl då både amerikansk humle och belgiska jäststammar brukar räcka och bli över när de används för sig själva. I doften fann vi en härligt fruktig doft som sedan också återfanns i smaken. En aning syra och en påtaglig beska gjorde att munnen drog ihop sig och fick den att salivera. Detta var därmed en öl som visserligen har samma stil tryckt på etiketten som föregående, men som skiljer sig mycket från förväntningarna.

Founders Porter

Kvällens fjärde öl har tvärtom från IPA stor fokus på kraftigt rostade maltsorter. Porter är en mycket mörk öl, nästan helt svart men är i regel någon mildare än sitt syskon Stout. I Founders Porter framträder kaffe- och chokladtoner i ljuv kombination, vilket skapar en öl med både kraftig smak och eftersmak. Under kvällen så bjöds det på lite ost som tilltugg och vi kunde avgöra att Porter och Stout bör paras ihop med en ost i det kraftigaste laget. Under kvällen blev det denna gång en Västerbottenost, men de flesta kraftiga hårdostar går mycket bra ihop med dessa stilar, och även grönmögelost är en ypperlig kamrat.

Gulden Draak
Kvällens sista och kraftigaste öl var en belgisk halvmörk tripel. Gulden Draak har en kavalkad av smaker och mycket kommer från den särskilda jäststammen. Det är ibland svårt att förklara hur en stark belgisk öl smakar, men i denna finner vi en hel del torkad frukt och en viss antydan av sherry. Gulden Draak har en lång smak som inte försvinner förrän efter någon minut. Till den ska även en kraftig ost serveras för att inte gå miste om en anmärkningsvärd smakupplevelse. Osten får gärna innehålla mycket umami när den paras med en starkare och jästdriven öl. Vid lagring av ost utvecklas denna smak och gifter sig med ölen på ett svårförklarat men fantastiskt vis.

Vi tackar sällskapet i Uppsala för en trevlig provning där vi tillsammans upptäckte ölens mångfald!

Vill du delta i en våra ölprovningar? Klicka vänligen här för att ta reda på mer!