Bourbon VS Skotsk Maltwhisky

Skillnaderna mellan Bourbon och Skotsk Maltwhisky

Bourbon destilleras ur mäsk som enligt amerikansk lag måste innehålla minst 51 procent majs. Resten består oftast av malt, korn och/eller råg. Den måste sedan ligga minst två år på fat. Maltwhisky är whisky som görs av tre ingredienser: mältat korn, vatten och jäst. Den lagras på ekfat i minst tre år. Bourbon är bland de mest kraftfulla stilar av whisky som finns. I Skottland är det endast rökig Islay whisky som uppvisar samma kraftfullhet. Genom att bourbon är så kraftfull, så finns det inte samma spännvidd i smakerna som hos maltwhisky. Bourbon påverkas av betydligt fler steg under tillverkningsprocessen än vad en maltwhisky gör, vilket också är ett skäl till att whiskyn blir så kraftfull. Under mäskningsprocessen så är målsättningen i Skottland att tillgodogöra sig så mycket socker som möjligt. Det tillsätts också varmt vatten i flera omgångar till den malda malten för att just laka ur allt socker. I USA kokar man ihop mäsken vid höga temperaturer så att den får en grötliknande konsistens. Det är här begreppet Sour Mash nämns, det hjälper att säkra de viktiga jäststrängar som bourbonproducenter vill ska dominera fermenteringen. Till skillnad från skotska producenter så vill tillverkare av bourbon att jästen ska bidra med signifikativa personlighetsdrag för slutprodukten. Mäsken är receptstyrd och en hel del av smakskillnaderna avgörs därför i detta processteg.

 

Skillnaderna inom Bourbon VS inom Skotsk Malt Whisky

Bourbon är annorlunda på fler sätt. De ingående råvarorna, olika sädesslag,  har en stor inverkan på hur den färdiga whiskeyn blir. Majs tillför fyllighet och sötma. Råg ger en kryddigare, fruktigare och kraftfullare whiskey. Ju mer råg desto kraftfullare whiskey. Vete har en mildare smak än råg och släpper fram mer av majssötman och fatsmakerna. Nyckelfaktorerna för en maltwhisky skiljer sig även så på flera punkter. I Skottland kan torven spela en väsentlig roll för slutprodukten. Om tillverkare använder torv för att torka säden ger det whiskyn en rökig karaktär. Torven kan vara allt från lätt till högintensiv beroende på hur mycket som brukas. Skotsk Whisky destilleras i enkelpanna. Destilleringen i enkelpanna är avgörande för stilen i den slutgiltiga produkten. Tiden då hjärtat plockas ut och storleken på pannan influerar tyngden och intensitet i drycken.

 

Destilleringens påverkan

Den traditionella amerikanska destilleringen sker först i kolonnpanna och sen i en variant av enkelpanna kallad ”Doubler”. Det ger en något lättare sprit än vid destillering i enbart enkelpanna. Det som man tillsätter vid den första destilleringen  är ”beer” (..En fermenterad mix av vatten, jäst och spannmål. En tjock massa som fermenterats till 9 procent Alkohol), grötliknande precis som mäsken. Det anses nämligen vara viktigt att ha sädesresterna kvar så länge som möjligt i produktionen. Den lagliga maxgränsen för hur hög alkoholstyrka man får destillera upp spriten till har även en betydlig påverkan, 94,8 procent för malt whisky medans bourbon ligger på 80 procent. Författaren drar här slutsatsen att spännvidden i skotsk maltwhiskys smakprofil bottnar till viss del i denna process samt till deras uttalade filosofi om att man skall kunna härleda aromer och smaker till det råa materialet.

 

Andra markanta skillnader och likheter

I Kentucky, där huvuddelen av all bourbon tillverkas, är det mycket stora temperaturvariationer, från 40 grader på sommaren till -20 grader på vintern. Ungefär dubbelt så stora variationer som i Skottland. De höga sommartemperaturerna i kombination med de varierande temperaturskillnaderna gör att whiskyn mognar snabbare än i Skottland. I de flesta länder, inklusive Skottland, är det tillåtet att tillsätta färgämne till den färdiglagrade whiskyn. I bourbon är det förbjudet med färgtillsats, vilket betyder att det alltid är den färg som kommer från faten som finns i den färdiga whiskyn. Det är enbart äldre single malt som lagrats på gamla sherryfat som kan uppvisa samma färgintensitet som en bourbon.

Det finns också likheter mellan bourbon och skotsk maltwhisky. När det gäller den slutliga smaken på whiskyn, så anser man från båda håll, att fatlagringen är den del av processen som har störst inverkan på den slutliga smaken. Faten av amerikansk vitek som används för lagringen är alltid nya vid tillverkning av bourbon. I Skottland är det använda fat som gäller – i första hand fat som tidigare innehållit bourbon. I USA bränns faten kraftigt på insidan före användning. Här använder olika destillerier olika kolningsgrad, vilket också ger en smakskillnad i slutprodukten. Kvalitet, smak och pris är alla nära sammankopplade till ekfatlagring av både maltwhisky och bourbon.

 

Det är svårt att jämföra dryckerna på grund av deras väldigt säregna drag. Skillnaderna är fler än likheterna och det går enkelt att dra den slutsatsen bara av att smaka på de olika produkterna. Skotsk maltwhisky har mer bredd i sin smakprofil, det bottnar i de lokalt förankrade traditionerna samt destillatörens filosofi och kreativitet. Bourbon påverkas mer av de avsevärt fler stegen den genomgår i framställningsprocessen där exempelvis jäststrängarna spelar en mer signifikativ roll.

 

Lär dig mer om våra whiskyprovningar