Toscana

Historian om Chianti och Super Tuscans

I Centrala Italien regerar den röda druvan Sangiovese som kan vara allt från blek, tunn och sträv till magiska viner som visar på den Italienska vinmakarkonsten. Sangiovese ger eleganta viner på hög altitud upp mot 500 meter, och ju lägre ner och skyddad vingården är desto mer mogna smaker får vinet. I regionen Toscana hittar vi de mer kändare vinområdena Chianti och Brunelle di Montalcino som viskar om Italiensk vinhistoria, politik och vintillverkning. Chianti är en unik plats. Blandningen av landskap, arkitektur och jordbruk är urgammal och grundmurad. Villorna, cypresserna, oliverna och vingårdarna, bergen och skogarna skapar bilder som kunde vara från Romerks tid eller renässansen. En tidlös scen målas upp med vinrankor tillsammans med olivbuskar utsprida
Första gången Chianti nämns i historieböckerna är under 1300-talet, och förvånansvärt omnämns då endast det vita vinet. Det var inte förrns i början av 1800 talet som fokusen stiftade från vita till röda viner, men någon enhetlig stil hade dock inte ännu skapats. Men det skall komma att förändras av den ryktbara premier ministern Bettino Ricasoli, som på sitt slott gjorde skillnad mellan de enklare Chianti och de mer lagringsdugliga. Till det tidigt drickbara röda vinet gjort på druvan Sangiovese tillsatte han en del vitt vin gjort på den vita druvan Trebbiano. Resultatet blev ett rött vin av låg kvalitet. Senare år 1963 när de Italienska vinlagarna skulle skrivas och vinerna från området Chianti skulle definieras in i ett DOC-systemet, så bestämdes det att Chianti skulle minst innehålla 10% vitt vin och upp till 30%. Det blev som ett svar till Côte Rôtie i söda Frankrike. Detta bidrog till att kvaliteten för vinet i området sjönk och de mer seriös vinmakarna hade få val, de kunde inte längre få samma pris för sina dyrgripar.

 

Vinproducenten Antinori gav sitt svar med ett vin utav hög kvalitet gjort på druvan Sangiovese och den franska druvan Cabernet Sauvignon. Enligt den Italienska vinlagen fick inte vinet klassas som DOC och blev således nedgraderad till Vin de Tavola, ”bordsvin”. Vinerna vann uppmärksamhet och priserna började stiga, vilket fick många seriösa vinmakar följde med och de skapade tillsammans det som vi idag kallar för super toscanska viner ”Super Tuscans”. Helt plötsligt var de dyraste vinerna klassade som de enklaste och reglerarna för DOC-systemet förstod att något inte stod rätt till. Efter år 1984, då Chianti blev klassat till DOCG, så reglerades lagarna och reglerna kring viticulturen samt vinmakning och kvaliteten började förbättras, framförallt för reserva versionerna. Nu är de super toscanska vinerna på väg ut och de mer traditionella tänket börjar komma tillbaka med toner av bitter körsbär och örter istället för den moderna stilen av plommon,vanilj och kryddor.

 

Leta efter de bästa områdena och DOCG på flaskan så finner du de bästa distriktet har att erbjuda. Chianti Rufina är särpräglade och eleganta viner för källaren och Chianti Colli Senesi är även så bättre. Men de bästa är Chianti Classico med tydligt strängare regler. Vita druvor blev förbjudet år 2006 och idag ska vinerna minst vara tillverkade av druvan Sangiovese till 80% och resterande kan vara Canaiolo, Colorion, Cabernet eller Merlot. Området har lägre skördeuttag och vinerna ska minst lagras i minst 12 månader. Vingårdarna ligger på 250 -500 meter höjd över havet vilket bidrar till dess elegans. På den altituden och med ett relativt blött klimat blir det knepigt att få tillräckligt med socker och tanniner, speciellt då Sangiovese mognar sent. Det är endast de skickligaste vinmakarna som klarar detta alla år, och inte enbart de torra och varma åren. Vinerna lagras på Slovanska ekfat jämsides med Franska små fatt som var inne under 80-talet. Står det Riserva på flaskan så ska vinet ha uppnått en alkoholstyrka på minst 12,5 %, men det är ingen högre lagstiftning kring mognad.

Brunello di Montalcino DOCG och Rosso di Montalcino DOC

Staden Montalcino ligger strax utanför Chianti området uppe på en kulle cirka 560 meter över havet. Här skapas vinet Brunello di montalcino av 100% Brunello, samma druva som Sangiovese fast med lokalt namn. En Brunello di Montalcino ska lagras i fyra år, fem år för Riserva, var av minst två år på ekfat. Vinet erhöll sin DOCG status år 1980. Vinerna har traditionellt varit kraftigare, kärvare och bastantare jämför med vinerna från Chianti, men har på vissa håll blivit mer lätt tillgänglig under de senaste årens anpassning till den internationella marknaden. Nya franska ekfat och mikro syresättning (Microoxygenation) har gjort stilen fruktigare, smidigare och mer drickbar i ung ålder. Rosso di Montalcino är dess lillebror med DOC status och ska lagras i minst 1 år var av sex månader på ekfat.

 

Lär dig mer om Toscana och dess olika stilar på våra vinprovningar

 

 

tuscana

tuscana2

tuscana3