Vinets historia

Vinets historia sträcker sig över tusentals år och är tätt sammanflätad med jordbrukets historia, mat, civilisationen och mänskligheten själv. Arkeologiska bevis tyder på att den tidigaste kända  vinproduktionen inträffade i Georgien omkring 8000 f.Kr, med andra anmärkningsvärda platser i Iran och Armenien daterade respektive 7000 f.Kr. och 6000 f.Kr. De arkeologiska bevisen blir tydligare och pekar på domesticering av vinprodukter i äldre bronsålder på platser i Mellanöstern, Sumer och Egypten från hela tredje årtusendet f.Kr.

Bevis på den tidigaste vinproduktionen har avslöjats vid arkeologiska utgrävningar i Makedonien, daterad till 6500 år sedan och placerar därmed Balkan på vinhistoriens karta. Dessa platser har även spår av rester från världens äldsta bevis på krossade druvor. I Egypten blev vin en del av historien och spelar en viktig roll i det antika ceremoniella livet. Egyptierna var de första som lagrade vin i urnor för att bevara vinet samt då det ansågs ge en bättre smak. Samtidigt kryddade de vinet med salt vatten, kryddor och bär. Spår av vilda vinbuskar har också påträffats från andra och första årtusendet f.Kr i Kina. Men i Kina var risvinet den populäraste brygden och vinet hamnade i skymundan.

I det antika Grekland och Rom blev vin bundet i myter om Dionysos/Bacchus. Många av dagens stora vinproducerande regioner i Västeuropa har etablerats med feniciska och senare romerska planteringar. Vinifieringstekniken såsom vinpressen förbättrades avsevärt under tiden för det romerska imperiet, många druvsorter och odlingsmetoder var kända och tunnor utvecklades för lagring samt transport utav vin. Det finns många apokryfiska berättelser om ursprunget av vin. Bibliska texter berättar om Noa och hans söner som producerade vin vid foten av berget Ararat.

En berättelse handlar om den legendariske persiske kungen, Jamshid och hans harem. Enligt legenden, förvisade kungen en av hans harem damer från sitt rike, vilket gjorde henne uppgiven och fick henne att vilja begå självmord. Flickan gick till kungens lager och sökte upp en burk märkt ”gift” som innehöll resterna av druvor som hade förstörts och ansågs vara odrickbart. Hoppet stod nu till hennes tjänst då vinet faktiskt var resultatet av jäsning. Efter att ha druckit det så kallade giftet fick harem flickan upptäcka dess trevliga effekter och hennes mod lyftes. Hon tog sin upptäckt till konungen som blev så förtjust i denna nya dryck att han inte bara accepterade flickan tillbaka in till sitt harem, men också bestämde att alla druvor som odlades i Persepolis skulle inriktas på att framställa vin. Medan de flesta vinhistoriker ser denna berättelse som ren legend finns det arkeologiska bevis för att vin var känt och i stor utsträckning framställdes i början av det persiska riket.

I medeltida Europa, till följd av nedgången av Rom och dess industriella vinproduktion för export, blev den kristna kyrkan en varm anhängare av det vin som behövdes för firandet av den katolska mässan. Följaktligen gav detta skäl till att vin blev förbjudet i medeltida muslimska kulturer. Kyrkan spred vinet utöver Europa och därefter världen. Vardera kyrka hade en egen mindre vingård och tillverkade sitt eget vin. Vinproduktionen ökade successivt och förbrukningen blev populärt från 1500-talet och framåt, trots förlusterna orsakade av den förödande phylloxera lusen på 1870-talet. Under en tid så blev världen utan vin från den europeiska vinbusken Vitis Vinifera. När epidemin väl var över så ökade konsumtionen och vinplanteringar upprättades återigen världen över. I motsvarighet gick det inte så bra med att återhämta sig för Cognac som tappade plats för whiskyns intåg i dryckeshistorien.

 

Lär dig mer om vin på våra populära vinprovningar

 

 

vin unor

anrik vinmangelVin i forna rom