St-Julien, St-Estèphe och Margaux

Tre vinregioner

I Bordeaux, Medoc hittar vi de tre regionerna St-Julien, St-Estèphe och Margaux. Klimatet i Bordeaux är återhållsamt och värms upp av Atlanten, här är klimatet maritimt. Vilket ger en mindre skillnad mellan den kallaste och hetaste månaden på året och tenderar att ge hög kvalitativa druvor,  ifall noggrann beskärning. Vädret varierar mycket från år till år och under visa år riskerar visa druvsorter att inte uppnå rätt mognad. Ett exempel på en sådan druva är Cabernet Sauvignon som behöver mycket sol och uppnår inte tillräcklig mognad under en allt för kall höst eller om det är dåligt väder i juni. Medoc skyddas av träd nära Atlanten från starka vindar samt modererar sommar temperaturen vilket gör Medoc till en av de få distrikten där Cabernet Sauvignon oftast mognar.

Cabernet står för 50% av alla vinbuskar planterade tillsammans med Merlot och en mindre del Cabernet Franc, Malbec och Petit Verdot. Den vanligaste jordmånen är grus, vilket har en bra dränering som är viktigt i detta fuktiga klimat, gruset är även bra på att bevara värme vilket hjälper mognaden. De bättre lägena ligger nära stranden in till sjön Gironde. I hela Bordeaux är Château konceptet i kontroll som är bestämt utifrån klassificeringen av vinproducenter och dess terroir år 1855, här hittar vi de bättra Grand Cru Classe eller första cru sedan, andra cru, tredje cru, fjärde cru och till slut femte cru. Dessa kan dock vara missvisande då vinproducenternas vingårdar har växt i yta, men håller oftast en bra hänvisning. Däremot kan somliga tredje cru vara bättre än somliga, andra cru. Cru Bourgeois är en mer uppdaterad variation som upplyser om de bättre château husen och gör bedömningar vardera år, uppdaterade senast 2010.

 

St-Estèphe

St-Estèphe har 1200 hektar vingård med en stor andel kooperativ och med färre crus än St-Julien och Margaux. St-Estèphe särskiljer sig med en tyngre lerhaltiga jordmån som dränerar långsammare i motsatt mot Margaux. Vilket får vingårdarna att bättre klara av de hetta varma somrarna jämfört med de mer grusiga jordarna i St-Julien och Margaux. Detta då leran absorberar vatten bättre vilket hjälper mot den torra solen, således skyddar leran även mot år med dåligt regn. Jordarna är svalare vilket kan försena mognaden som i sin tur ger viner med högre syra än St-Julien och Margaux. Vinerna tenderar att ha något mer syra, vara fylligare, ha mer stadga med något mindre doft. Traditionellt har vinerna varit robusta och långlivade men tenderar nu att vara större och djärva och blir således mer lika de andra kommunerna. Detta då det användes en större del Merlot till bladningen under 80-talet samt då vintillverkningstekniken, koncentrering började användas. St-Estèphe har få Cru clasé vingårdar, fem stycken, med de två kändaste husen är andra cruerna Cos d’Estournel och Château Montrose som är kraftfulla, mörka och långlivade med Cos som urskiljer sig och vis kraft och saftighet. Regionen har många crus bourgeois av utmärkt kvalitet. Som Chx Haut-Marbuxet samt finns det några bra tredje, fjärde och femte crus.

St-Julien

Byn St-Julien är något mindre och har en vingårdsareal på 900 hektar. Ligger strax nedanför St-Estèphe och har i motsatte en mer grusig jord som ligger nära stranden eller på sluttningar. I likhet med St-Estèphe har St-Julien inga första crus. Till skillnad från St-Estèphes med få Cru clasé vingårdar har St-Julien cirka 15 stycken med de bästa vingårdarna nära stranden, de tre Château Léoville: -Las-Cases som gör långlivade, klassiska,  men dyra viner,  -Poyferré med kraftfulla viner, och –Barton  samt Château Langoa Barton med mer traditionella drag. Här görs det finnes rika, balanserade viner av tradition som saknar St-Estèphes struktur. Viner blir runda och vänliga med åldern i motsatt till Margaux som gör mer raffinerade och utsökta viner. Margaux anses nämligen göra de mest polerade och väldoftande vinet. Vinerna tenderar att vara strukturerade och med mer mjuka tanniner jämfört med St-Estèphe och St-Julien.

Margaux

I Margaux finns det 1400 hektar vingårds areal som räknas till appellationen. Här finns det flera först, andra och tredje cru slot än i St-Estèphe och St-Julien. Marken är väldigt tunn och grusig och ger således vinbusken möjlighet att sträcka sina rötter sju meter ner i marken, dock är vattentillgången otroligt dåligt här vilket gör vinerna tunna under dåliga år men blir utmärkt under bra år och har en söt parfymerad doft. De kändaste Château sloten är första cruet Château Margaux och det tredje cruet Château Palmer. Vinproducenterna tenderar att ha flertal vingårdar med visa ägor långt bort ifrån den urspunglia vingården, detta gav förödande konsekvenser när den allmänna kvaliteten sjönk för hela Margaux, specielt under 70, 80 och 90-talet. Däremot så tog första crut Château Margaux och förnyade sin vingård redan år 1978,  men andra och tredje cru tenderar att fortfarande hålla en sämre kvalitet jämfört med St-Estèphe och St-Julien, dock har vi andra crut Rauzan-Ségla och tredje crut Château Palmer som håller en hög standard.

 

De tre vinregionernas viner

St-Estèphe har prisvärda tredje, fjärde och femte crus vinerna som  tenderar att ha något mer syra, vara fylligare, ha mer stadga med något mindre doft. Dessa viner är gjorda av odlar som är kvalitets medvetna men är inte riktigt så kända, därför kan vinimportörer här få bra priser. Passar bra till restauranger med passande mat, vinbärs gele till fint skärt kött, speciellt ost med hög syra. Dessa viner är gjorda till en medveten, prisbenägen kund. Det görs även toppviner som cru classe Cos d’Estournel  som är den mest kända, och är kraftfulla, mörka och långlivade, gjord för finare tillfällen, restauranger och detaljhandel.

St-Julien  har 15 Cru clasé vingårdar och gör finessrika, balanserade viner av tradition som saknar St-Estèphes struktur. Viner blir runda och vänliga med åldern i motsatt till Margaux som gör mer raffinerade och utsökta viner.  Dessa viner är mellan tingen mellan St-Estèphe och Margaux. Här hittar vi delvis toppviner som Château Léoville vinerna som är skapade för de finare tillfällen, restauranger och detaljhandel. Även så bättre enklare viner. Dessa viner är lättare, skörare och behöver omtanke. Bra till restaurang och även så till butik, säljs in på samma marknad som Estephe men med annat budskap, då Estèphe har tyngre och tätare vin medan  St-Julien är  lättare och mer finnesrik.

Margaux anses göra de mest polerade och väldoftande vinet. Vinerna tenderar att vara strukturerade och ha mycket mer mjuka tanniner jämfört med St-Estèphe och St-Julien och under bra år har vinerna en söt parfymerad doft. Margauxs topp viner är bättre jämfört med  St-Julien och St-Estèphe men deras andra och tredje cru viner är sämre. Margaux topp viner är väldigt dyra och rekommenderas endast till konsumenter som vill spara och dricka viner själv. För vinimportörer kan dessa viner säljas till oerhört lyxiga restauranger eller vinbutiker. Det gäller även för St-Estèphe och St-Julien finare viner,  för de är det negocianterna som kontrollerar marknaden.

 

Lär dig mer om vin på våra populära vinprovningar

Margaux

St-Estèphe 2

Margaux

bordeaux

st-julien

st-julien 2

St-Estèphe 1

Medoc