Vita viner från Mâconnais och Côte d’Or

Både Mâconnais och Côte d’Or ligger i Bourgogne som är ett uppdelat i vindistrikt med många små vingårdar med den genomsnittliga vingårdsarealen på 6 hektar. Vinodlarna gör vanligtvis blandningar av viner från flera vingårdar, det är väldigt ovanligt med vingårdar som ägs av bara en ägare. 65% av allt vin säljer odlarna till vinhandlare som blandas till enklare viner. Här görs det vita viner på framförallt druvan Chardonnay.

Skillnad mellan vinregionerna

För 197- 137 miljoner år sedan låg Côte de d’Or under vatten och var en insjö. Därför har Côte de d’Or idag en kalkrik jordmån vars bättre vingårds lägen ligger på kullar som består av en subjord av mestadels märgel. Med olika jordmånar som har kalkinslag med lera, grus och sten, som härstammar från havsavlagringarna. Berggrunden och jorden på kullarna i Mâconnais kan i visa mån likna de som finns i Côte d’Or, men naturligtvis är den mycket varierande över ett så stort område, och kan innehålla lera, kalksten, granit och sand. I Côte de d’Or är klimatet kontinentalt med måttligt regn. Det kontinentala klimatet skiljer sig mycket mellan den varmaste och kallaste månaden på året. Vilket tenderar att ge årgångs variation och högre kvalitet på druvorna. Mâconnais har något varmare klimat jämfört med Côte d’Or, som tillsammans med den kalkrika jordmånen gör terroiren väldigt passande till Chardonnay som står för 90% av hela vinproduktionen. Till skillnad från Côte d’Or  har Mâconnais mer sol, mindre regn och således mindre risk för frost. Vitkulturen är snarlika varandra men Mâconnais skiljer sig med Lyre uppbindning, ett högre skördetaget upp mot 55hl/ha. Côte d’Or binder upp med Guyot och har således ett lägre skördeuttag: för premier cru 45hl/ha och för Grand cru 40hl/ha. I Mâconnais använder de bättre producenterna sig av ekfat och en mindre del odlare gör ekfatslagrade kvalitetsviner med lågt skördeuttag som Jean Thévenet, som gör sent skördade botrytisviner. Lika så använder de bättre producenterna i Côte d’Or sig av ek, vanligtvis jäser vinerna i ekfat i över ett år samt så lagras vinerna i ek tunnor i ett år till, detta ger vinerna sin karaktäristiska ekfats karaktär.

De olika byarna och regelverkets uppsättning

Kvalitets beteckningen Mâcon-Villages borde egentligen stå för viner av bättre kvalitet men  idag kan allt vitt vin bli Mâcon-Villages. Den största delen vin görs under beteckning Mâcon-Villages och görs i stålfria fat gjord för en tidig konsumtion på ett till två år efter buteljering.  Vinerna har inte samma briljans som i Côte d’Or men de är starka och stilfulla med likhet av nya världen stilen fast med en Fransk-touche. Côte d’Or’s village viner tenderar att vara som bäst efter tre till fyra år, har en fyllig kropp, balanserade syra och långvariga toner samt visar på fatkaraktär och en subtil vegetalisk-ton.

Mâcons 26 godkända village-namn ger en större garanti till kvalitet. Côte d’Or  har ett liknande system men har dessutom delats in i mindre områden och är ibland så specifikt som till en vingård, dessa innefattar Grand cru och Premier cru områden,  men kvaliteten varierar vilket gör det viktigt att känna till vinmakaren. Grand cru och Premeier vingårdarna brukar ligga uppe på sydsluttningar där jorden är av grus och upp mot en höjd på 250-300 meter över havet, men inte för högt där jordmånen är för fattig där brukar det ofta vara villages appellation.

Pouilly-Fuisé är en region i Mâconnais med potential för kvalitativa viner och sticker ut från övriga med kalkstensklippor som är rik på alkaliska lera som är bra för Chardonnay druvan. Idag återhämtar sig Pouilly-Fuisé från internationell berömmelse som ledde till slöthet bland vinodlarna. Vilket har lett till att många viner kan vara utav dålig kvalitet medans färre viner är rika och fylliga som Domaine Guffens-Heynen. Mâconnais underregion Pouilly-Fuisé uppnår de högsta priserna för sina viner och de bättre vinerna från Fuisé och Solutré har riklighet, lätthet med elegans. Men dessa viner är inte lika elegant som vinerna från Côte de Beaune.

I Côte de Beaune ligger Grand cru vingårdarna runt Chasagne och Puligny Montrachet och har en hög koncentration, intensitet med komplexa aromer samt en bra täthet. Dessa viner har perfekta förutsättningar med en kalkrik jordmån, bra solexponering mot öster, och vinerna har en högre efterfrågan än tillgång vilket höjer priset som i sin tur ger mer kapital till att skapa högre kvalitets viner. Då får odlarna råd att välja bättre vinstockar och kloner lämpade till just sitt område samt att ta hand om vingården och jorden med omtänksamhet.

Två regioner som kan förvirra

De vita vinerna från Mâconnais och Côte d’Or har likhet som att de båda göra ekade Chardonnay viner med de bästa lägena på kalkrika jordar. Klimaten påminner om varandra, men dock har en stor skillnad då Mâconnais är varmare vilket ger andra toner, och har mindre temperaturförändringar vilket är en en bidragande kvalitetsfaktor. Côte d’Or har sina bättre vita viner Côte de Beaune och vissa vingårdar kan få mycket högre priser vilket bidrar till snabbare kvalitets utveckling än Mâconnais. Däremot har Pouilly-Fuisé hamnat i glömska efter att bönderna utnyttjat berömmelsen och minskade i kvalitet. Mâconnais lagsystem bidrar även till förvirring, då den inte håller vad den lovar med Village appellationerna. Desamma gäller för Côte d’Or där en premier cru kan i vissa fall mäta sig med en Grand cru, vise versa. Att vingårdarna är så små med typsnittet på 5 hektar gör det inte heller lättare att särskilja dem åt. Däremot är det för vinimportören, som känner till platsen och bönderna väl, en guldgruva. Då det finns så många producenter som kan göra prisvärda viner. Däremot är det svårt att göra fynd bland de finare Grand Cru vinerna då det endast görs i en liten skal och är väldigt dyra.

 

Lär dig mer om Côte d’Or och dess olika stilar på våra vinprovningar

 

 

Côte d’Or 2 Côte d’Or 3   Mâconnais 2Côte d’Or  Mâconnais 4  Mâconnais 6