Whiskyprovning i källare bjuder på sensorisk resa

20170603_194142_edited

20170603_183632_edited

Sommarvärmen lyser med sin frånvaro denna lördagskväll, men sju förväntansfulla deltagare har trotsat vädrets nycker och tagit sig till Scandic Grand i Örebro där en minst sagt välbehövlig whiskyprovning väntar. Kvällen börjar med att vi tar oss ner till hotellets mysiga vinkällare. Den svaga belysningen samt den milda doften av jord och fuktighet lämpar sig perfekt för att glömma den yttre världens gråa nyanser, och whisky-entusiasterna finner sig snabbt till rätta i denna miljö.

Vi inleder kvällens resa med en snabb tillbakablick på whiskyns anrika historia, som börjar redan på 700-talet på Irland, för att så småningom ta sig över den Irländska sjön till de skotska vikarna (teorin om en motsatt färdriktning förekommer, men den är än så länge inte belagd). Med åren och framför allt munkarnas ihärdiga hängivelse förfinades drycken till att likna mer och mer dem som står och väntar på oss på bordet intill.

Därefter går vi in på de många olika whiskyområdena i Skottland. I stort sett har varje vik sin säregna smak, och vi får redan en inblick av hur skilda karaktärer en whisky kan få beroende på plats, tillverkning och lagring. Utöver dessa skillnader tillkommer en rad olika whiskysorter, som var och en skiljer sig fundamentalt från varandra. Bland de begrepp vi benar upp kan nämnas skillnaden på singel malt, singel cask och blended whisky, samt skillnaden mellan vanlig blended och pure malt whisky. Till slut zoomar vi ut på whiskykartan för att prata lite om tillverkningen i resten av världen, däribland USA.

När vi nu fått en rejäl överblick av utbudet runtom i världen dyker vi in på själva tillverkningsprocessen och destilleringen av whisky, som förklarar varför vissa blir rökiga och andra nästintill sötaktiga. Vi summerar med en kort förklaring på vilka EU-förordningar som gäller för att en spritsort skall få kallas för whisky, som handlar mycket om lagringstid samt återanvändning eller inte av ekfat för lagring.

När det sista kapitlet är avslutat kan vi äntligen se fram emot att börja provningen. Men dessförinnan går vi igenom olika provningstekniker och inte minst sensorik, vars ändamål är helt enkelt att ge de bästa förutsättningarna för att få ut så mycket som möjligt av det som nu ska smakas.

Glenkinchie 12 yo
Vi skiftar fokus från hörseln och synen till smak- och luktsinnet, och det är en fin tolvårig Glenkinchie, en whisky från lågländerna i Skottland, som är först på tur. Den motsvarar förväntningarna med sin måttliga men raffinerad spritdoft. Den besitter både rostade toner och en förnimmelse av vanilj. Smaken är mild, eller snarare mjuk, och man kan ana en fruktighet som ger ett uns av sötma. Balanserad helt enkelt.

Jack Daniel’s Tennessee Whiskey
Efter det serveras en klassisk Jack Daniel´s. Som det fulla namnet antyder, är det en riktig whisky från delstaten Tennessee i USA, och inte, som många tror, en så kallad bourbon. Det som skiljer de olika sorterna är att en Jack filtreras med träkol gjort på sockerlönn och sedan lagras på nya ekfat. Detta ger drycken en egen och lätt igenkännlig smakprofil. Doften är nästintill gräddig med stor rondör och toner av vanilj, kanderade mandlar, aprikos och persika. Smaken är ren och kryddig men man anar även mandel, gammaldags kola och fattoner, samt citrus i en ytterst liten mängd. Världssuccén för denna whisky beror inte endast på välregisserad marknadsföring, snarare är det tillverkningskvalitén och inte minst smaken som har gjort den till en klassiker.

Dalwhinnie 15 yo
Kvällens tredje upplevelse är en skotsk höglandswhisky, Dalwhinnie 15 years old. Här är doften lite mer påtaglig och består av honung, en viss gräsighet och en diskret men tydlig rökighet. Smaken skiftar mellan en viss sötma, fat och nöt samt även lite rökighet i bakgrunden.

Lagavulin 16 yo
Kvällens sista – men värd väntan – smakupplevelse kommer från den lilla skotska ön Islay, vars drygt 3500 invånare kan stoltsera med inte mindre än åtta destillerier, varav de flesta hamnar regelbundet på världens whiskytopplistor. Kvällens gåva är en 16-årig Lagavulin. Det är svårt att beskriva bredden på smakupplevelsen. Men specifikt för whiskyn på Islay är att man torkar kornen med hjälp av torv, vilket har skapat en världsberömd tradition av extremt rökiga dofter och smaker. Lagavulin är inget undantag, snarare tvärtom. I doften hittar vi en tydlig och dominerande rökighet som blandas upp med nötter, smörkola och tydliga maltinslag. I smaken återkommer rökigheten och smörkolan men vi hittar även lite citrus samt finska tjärpastiller. Det är inte så svårt att föreställa sig att kombinationen inte passar alla smaklökar, men det är ännu lättare att förstå Lagavulins starka position på single-maltmarknaden.

 

Kvällen avslutas med breda leenden och allmänna samtal om whisky och dess mindre kända släktingar. Tillfälle ges för att ställa frågor, vilka besvaras med koncisa svar som får runda av sammankomsten. Efter två intensiva men lärorika timmar tackar vi varandra för visat intresse och en spännande smakresa. Gruppen beger sig sedan ut på Örebros gator, paraplyer i handen, och förhoppningsvis en helt ny bild av denna dryck som utmanar flera sinnen än man kan ana.

Tack för en spännande afton!

Vill du också lära dig mer om whisky? Var god klicka här för att hitta din nästa whiskyprovning.