Djupt inne i ölvalvet döljer sig de godaste smakerna

Det är kväll, lördag och vinterkylan har börjat göra intåg över Gamla stans trånga gränder. Härligt är det då att samlas i ett anrikt ölvalv från sen medeltid för att avnjuta smaker utöver det vanliga. En afton som berikat oss på mängder av nya smakupplevelser och kunskap samt en och annan ny favorit.

Denna kväll avnjöt vi hela sju speciella öler tillsammans med 4 karaktärsfulla och ursprungsskyddade ostar. Smakerna gick från ljust till mörkt, lätt till fylligt och även salt till sött.

Rikt på humle och malt

Kvällen började vi med att testa av en djup, relativt len och halvfyllig lager. Jämtlands Bärnsten heter detta öl och är tillverkat av en av de första på svenska mikrobryggerihimlen. Med flera olika humlesorter och väl tilltagen maltmängd får vi en fyllig och nästan kolalik smak. Detta tillsammans med bitterheten och fräschören som en lager ska ha.

Perfekt start tillsammans med vår krämiga Brie de Meaux som annars gärna avnjutes med något mousserande. En lager är den bästa matchningen i ölväg. Vi prövade även att knyta an osten till vår suröl Stone White Ghost. En Berliner Weisse som är infuserad med lactobaciller för att mjuka upp, men även förhöja den syrliga smaken. Härliga smaker av lime och grape med ett fint avslut av torkade örter och ängsblomster bryter av fetman och rundheten i osten.

Veteöl kan skilja sig åt oväntat mycket

Vårt förgående öl har ett uns vetemalt i sig men nästkommande, en Weihenstephaner Hefe Weisse har mer än hälften vetemalt i sig. Precis som det bör enligt tysk öllag. Det är därför jäst i högre temperatur och kommer ge ifrån sig mäktigt med fruktiga smaker. Att det dessutom är en hefe och något grumlig ger oss redan en föraning om att den smakar lite jästigt och brödigt. Mycket riktigt kom en blandad och tilltagen smak av banan, apelsinzest, surdegsbröd och lite julkrydda.

Skillnaden mellan detta och vårt nästa öl Vedett Extra White, som även det är gjord på en större mängd vetemalt, är just kroppen och kanske intensiteten. Vedett har mer syra i sig men är också lättare i stilen. Varken den söta malten eller bitterheten gör sig lika påtaglig. Här dominerar fräschör och djup.

Det är nämligen lagrad på kegg eller flaska en längre tid innan försäljning. Detta för att harmoniera och runda av i sin annars spritsiga ölstil. Som följeslagare hade vi en kittost (saltlaketvättad ost) med tydlig sälta och lätt söt smak som matchar ölernas frukt och hårda jästsmak.

Tallegio är från Lombardiet i Italien och görs på klassisk maner. Där saltlakepenslar man osten under lagring för att få den att mogna inifrån och förhöja de ursprungliga smakerna från ystningen.

Vuxna smaker när torrt möter grynigt

Följaktligen var vi ju tvugna att testa en vällagrad torrare ost. Kvällens val landade på Parmigiano Reggiano 24 månader. En vällagrad ost av grana-typ som är sprängd med umamismaker och tydlig sälta tillsammans med en lätt fruktig touch i slutet och smak av nöt. Här förhöjer vi denna karaktär med mer bittra smaker och även något mindre söta öler.

Från samma producent som Vedett kommer det kultförklarade ölet Duvel. Duvel Moortgart skapade detta för över hundra år sedan. Än idag lever samma jäststammar kvar från originalölet i deras nya satser. Typisk belgisk smak av rosor, ängsört och citrus med en lång eftersmak och tydlig kolsyra.

Smaken är stram, stark och skarp. Något som matchar osten väldigt bra då den är intensiv och fyller upp munnen väl i kontrast till ölet. På ett annorlunda men minst lika härligt sätt fungerar ”humlebomber” bra till ostar av grana-typ. Därför är Lagunitas Daytime IPA utmärkt till vår salta och gryniga, men också gräddiga ost.

Ett härligt möte över den engelska kanalen

Som avrundning på aftonen fick den ståtliga, engelska Stiltonosten ta plats och fylla våra munnar med passande smaker i miljön. Den har på något sätt en dov, lagrad och källaraktig doft och smak som drar åt kaffe, choklad, nötskal och även fruktkompott.

En komplex och fyllig ost med hög fetma som krävde ett något sötare och fylligare öl. Valet föll på ett belgiskt trappist-öl, gjort på sitt ursprungsområde i klosterområdet Westmalle. En Westmalle Dubbel är en helfyllig och angenäm belgisk klosteröl. Det får sin färg och smak av välrostad malt och en liten mängd kandidsocker.

Lätt söt till en början och len som få, med tydlig ölbitterhet och kryddiga smaker i avslutningen. En skön avslutning där två mäktiga komponenter inte lämnar någons smaklökar oberörda. Det saknades bara en pepparkaka, för detta kan jag säga kan bli en succé till julen!

Tack från ölvalvet i Gamla Stan!

Med allt dessa avklarat i det ombonade ölvalvet i Gamla stan var det dags att ta med sig upplevelsen hem och fortsätta upptäcka den gastronomiska ölvärlden. Som den sista gästen sade: ”Vi lär ju ses där ute igen.” Det hoppas jag innerligt med nya historier och smakupplevelser i antåg! Missa inte att titta in på hemsidan där du hittar nya dryckesprovningar!