Julen får vänta lite till – Mörk öl och söta smaker

Det är vanligt att ost- och dryckesprovning gärna associeras med vin, men faktum är att öl i många fall passar ännu bättre. Det smakar underbart ihop med umamistinna, mustiga, krämiga och pikanta ostar. I afton har vi utforskat denna härliga kombination och giftemål av smaker.

I Gamlas stans innersta valv samlades vi ett tjugotal entusiastiska gäster för en mysig stund bortom julstress och pyrande snö och tog oss an 7 härligt särpräglade öler tillsammans med 4 minst lika egensinniga ostar.

Milda och krämiga smaker

Vi startade aftonen med kvällens enda underjästa öl. En smakrik, len och välkomponerad lager med tydligt rostad malt och väldigt gräddiga toner av kola, karamell och med finstämd örtig finish.

Jämtlands bärnsten är en lager i märzenstil. Det innebär just att den är mer tilltagen både med malt och humlearomatik. Tack vare sin milda, lena ton harmonierar den ypperligt med Brie de Meaux, en opastöriserad, helfet och relativt nötig vitmögelost. Här hittar vi milda, lena och tydliga smaker som skapar en fin symbios.

En syrlig och uppfriskande jämförelse

Vi tågade raskt vidare in på kvällens veteöler och först ut var Vedett Extra White. Ett öl som har en påtaglig mängd vetemalt i sig och jäser, likt all veteöl, i något högre temperatur. Detta för att tillgodose sig all stärkelse och på så vis ges även mer fruktiga och söta smaker.

Syran finns verkligen där likt som den jästiga tonen. Bra djup och mjukt bitter i slutet, tack vare Duvels lagringskrav på sina öl.

Som andra veteöl testar vi ett öl av sorten Berliner Weisse. Stone White Ghost är en typ av tysk suröl som har fått ett uppsving på sistone som ett bra, fräscht alternativ till mousserande eller som picknick-dryck istället för rosé. Den är infucerad med lactobaciller som bjuder till en pigg och skarp syra. Mycket smaker av fläder och citrus dominerar och kroppen är ganska lätt.

Båda är grymt bra till vår syrliga och mjuka chevré. En getost med friskhet från kaprinsyra och jordiga, lätt peppriga smaker av pepparrot och vitpeppar.

Tysk stereotypisk förebild

Slutligen tog vi oss an en stereotyp och förebild för all tysk veteöl idag. Weihenstephaner är bryggd enligt klassisk metod och enligt renhetslagarna i Tyskland. Med över hälften vetemalt i sig, precis som det bör enligt tysk öllag. Att det dessutom är en hefe och något grumlig ger oss redan en föraning om att den smakar lite jästigt och brödigt.

Mycket riktigt hittade vi en blandad och tilltagen smak av banan, apelsinzest, surdegsbröd (bröddeg) och lite julkryddor. Även denna kan matchas mot getost, men också mot mer intensiva lagrade ostar. Det passar sig väl då sältan gör ölet mindre skarp och rund i gommen.

En grana-ost som matchar såväl belgiskt som amerikanskt

Vi gick in lite smått redan innan på vår nästa ost, Parmigiano Reggiano 24 mån. Det är en grynig ost från Emiglia-Romana i Italien och går lite felaktigt under namnet Parmesan ibland. Den är härligt umamirik, rik på glutamat, lagom stora saltkristaller, lätt gulfruktig smak och väldigt nötig och torr.

För den mer eleganta smaken och med fortsatt friska, torra toner matchar vi den väl med Duvel, en belgisk föregångare till deras typ av Blond ale. Med Victor Moortgarts unika och patenterade jäststam får den flora och citrusbetonade smaker med härligt gräsiga smaker och färska örter. Njuts gärna långsamt på egen hand med hög skumkrona, eller lite lätt till salta tillbehör och en torr men ändå smältande Parmigiano.

Inte sämre blev det heller att matcha en välbalanserad och, i mitt tycke, ett grymt exempel på en högklassig IPA, med denna ost. Lagunitas Daytime IPA är en ipa med lägre alkohol men med tydliga smaker och klassisk tropisk touch från amerikansk humle. Men också en fyllighet från den rikliga maltmängd som finns i ölet. Väl värt att prova! Om inte just till grynig ost, så till en bra biff med pommes!

Mörk öl och söta smaker

Avslutningen på kvällen var en fröjd för smaklökarna som fick en belåtande efterrätt i form av en Westmalle Dubbel trappistöl. En klosterbrygd öl av mörkare slag med medelfyllig kropp och påtaglig rostningsgrad. Smakerna från den brända malten och lite tillsatts av väl avvägd kandidsocker ger en palett av choklad, nybryggt kaffe, tjära och torkad frukt.

Inte för mäktig men inte för mjäkig. Alldeles perfekt avrundning tillsammans med vår gräddiga och speciella hybridost Cambozola. En vit- och blåmögelost från Tyskland, som har en likhet med Camembert i konsistens men med lätt kryddiga, chokladiga och pikanta smaker från gorgonzola (där smaken kommer från tillsatsen Penicillium Roqueforti). För den som har svårt för blåmögelost kan detta vara att insteg till detta himmelrike av smaker.

Och med det säger vi tack för denna afton och rör oss hemåt mot nya smakupplevelser och kanske en och annan brygd med sig i minnesbanken inför julens alla läckerheter! God jul mina vänner och missa inte framtida ost- och ölprovningar!