Ölets historia – Forntiden

De första arkeologiska bevisen på öltillverkning kommer från Mesopotamien. I den förhistoriska staden Godin Tepe runt Zagrosbergen i västra Iran hittades kärl med ölsten daterad till runt 3500 f.Kr.  Flera lertavlor har även hittats inristade med en dikt innehållande ett detaljerat ölrecept dedikerat till gudinnan av bryggning, Ninkasi. Rubriken lyder ”Hymn till Ninkasi”. Detta anses vara en förhistorisk dikt som har berättats i generationer, så åldern är det ingen som vet. Den äldsta funna lertavlan inristad med denna dikt hittades i staden Ebla i Syrien och är daterad till runt 2500 f.Kr.

Sumererna gav en inblick i hur öldrickandet såg ut på denna tid. Då ölen inte var väl filtrerad, hade den ett grumligt utseende och små bittra fasta partiklar, så sumererna drack ölen ur ett slags sugrör. De uppskattade ändå ölen och ansåg att den gav en känsla av att vara ”upprymd, underbar och lycksalig”. De är förståeligt att ölen uppskattades om man ser mot de gamla babylonierna, ättlingar till de sumeriska folket, som skapade minst 20 olika ölsorter fram till 2000 f.Kr. De olika stilarna dracks till olika tillfällen. Alla medborgare hade även rätt till en daglig öl-ranson, beräknad efter personens sociala status.

I övre Egypten vid den forntida staden Hierakonpolis (Hökens Stad) fann arkeologer en plats ämnad för ölproduktion samt kärl med ölrester med anor till omkring 3500-3400 f.Kr. Ölen tillverkades huvudsakligen av korn, men även av vete. Egyptierna utvecklade bryggningen och smaksatte sin öl med dadlar. I södra Europa var det dagens greker och dåtidens minoer från Kreta som började dricka öl. Det äldsta fyndet kommer från Myrtos i södra Kreta, där två förvaringsburkar är funna, daterade till omkring 2200 f.Kr. De innehöll kornrester som kunde ha varit öl. Dock finns det mycket som pekar på att öl började drickas tidigare än så, med tanke på de äldre handelsförbindelserna mellan Grekland och bådadera Mesopotamien och Egypten.

Från 800 f.Kr så tog vin över helt och öl började refereras till som en utländsk dryck i den grekiska litteraturen. Vinbusken trivdes bra i det varma klimatet i södra Europa och tillgången till druvor var därmed stor. Av denna anledning tros vin ha fått en central roll i det forna Grekland. Arvtagarna av den grekiska kulturen, romarna, gjorde också i viss mån öl, men vin växte allt mer i popularitet i södra Europa och ansågs av romarna vara heligt och skapad av guden Bacchus. Vin ansågs även vara för civiliserade människor medans öl hade börjat förknippas som de nordliga barbarernas dryck.

Ölen uppstod även osammanhängande runt om i världen. Arkeologiska fynd från olika neolitiska platser härleder till att ölproduktionen i norra Europa startades i Skottland runt 3000 f.Kr. Vid stencirkeln på Machrie Moor i Skottland så har fragment av keramik påträffats med spår av spannmål och honung. Detta tyder på att den kan ha varit en behållare för öl, mjöd eller en blandning. Öltillverkningen under de tidigaste åren skedde genom spontanjäsning av jäst som fanns naturligt i omgivning, men varierande resultat. Ölen var ofta smaksatt med frukter, honung och olika kryddor. Hur smakade då ölen förr i tiden? Resultatet måste ha varit vid varierande runt om i världen. Faktorer som påverkar slutresultatet är spannmålssort, PH-halt i vattnet, naturlig jäst i området, m.m. En sak är i alle fall säkert, ölen måste ha haft en låg i kolsyra. Avsaknad av tryckbehåller måste ha gjort det svårt att behålla kolsyran i ölen.

Vid en intressant utgrävning i Tyskland nära staden Hochdorf fann man en mycket bra bevarat forntida bryggeri. Vilket kan ge oss en inblick hur ölen kan ha smakat här i norra Europa. De upptäckte ett forntida keltiskt bryggeri daterat till år 539 f.kr. Bryggeriet hade sex speciellt konstruerade diken där kornen blötlades och sedan torkades genom att tända brasor vid ändarna av dikena. Metoden bord ge malten en rökig smak och en mörk färg. Mjölksyrabakterier stimuleras genom långsam torkning av blötlagda korn, ett välkänt fenomen, vilket borde ge ett något surare öl. Resultatet var förmodligen en mörk, rökig, något sur och grumlig öl kryddad med  gråbo, morotsfrön eller bolmört.

I Skandinavien stöter vi på det första fyndet av öltillverkning i Jylland, Danmark daterat till år 2900 f.kr. Det är spår efter jäst kornbaserad alkoholhaltig dryck. Fyndet består av resterna av ett kärl med stärkelse som bildats vid jäsning av korn. Vid en utgrävning i staden Egtved i Danmark så hittade arkeologerna en bronsåldersgrav, daterad till cirka 1350 f.kr. I graven upptäcktes kvarlevorna av en ung kvinna med en björkbarkshink innehållande spår av kalk, älggräs och vitklöverpollen, vetekorn, pors, lingon och tranbär. Detta var förmodligen en dryck som innehöll jäst honung, jäst vete och jästa bär.  Det visar oss hur komplexa tidiga förhistoriska drycker var i norra Europa, eftersom olika källor av socker var jästa. Det fanns ingen hänsyn till dagens kategorier som vin (jäst fruktdryck), mjöd (jäst honungsdryck), eller öl (fermenterad mältad spannmålsdryck). Under denna period skedde mycket experiment men inga föreskrifter eller säkra bevis är funna om användning utav humle.

Läs vidare om ölets historia in mot medeltida Europa och framåt här ->

 

 

Ölhistoria  Ölhistoria 2ölets historia 1