Ölets historia – Mytologin

Ölets historia är tätt sammanlänkad med människans civilisation, men hur länge ölen har funnits är svårt att avgöra. Förmodligen har någon typ av alkoholhaltig dryck funnits med oss sedan urminnes tid. Frukter jäser ofta naturligt genom insatserna av vildjäst och den resulterande alkoholhaltiga blandningen avnjuts ofta av djur. Människan samlade förmodligen likaså vilda frukter i hopp om att de skulle ha en intressant fysikalisk effekt. Det är troligt att de flesta personer som stötte på jäsningsprocessen glatt försökt att reproducera den med de lättillgängliga ingredienser som gick att jäsa. Allt eftersom så har processen och recepten förbättras för att kunna ge en större mängd, godare smak och bättre effekt.

Ölen kom förmodligen till via brödet. Människan började baka bröd under den senpaleolitiska perioden mellan år 40000-10000 f.kr. De första arkeologiska fynden av mjöl är daterade till 30000 f.kr och blandades förmodligen med vatten samt värmdes till ett platt bröd. Sådant bröd kan vi än idag hitta såsom traditionell tortilla från Mexiko, naan-bröd från Indien och pita från Mellanöstern. Under samma period skedde ett skifte i mänsklighetens historia genom att vi blev bofasta. Från jägar- och samlarsamhället med vandrande grupperingar till bofasta bönder som planterade spannmål.

Vi kommer nu in på den neolitiska perioden som varade runt 10000 f.kr. Beroende på tillgången till olika grödor samt hur grödorna passade klimatet och jordmånen så odlades olika spannmål på olika platser i världen. Det påverkade i sin tur vilket spannmål som användes till att göra bröd och förklarar varför olika spannmål användes till öltillverkning i olika kulturer. I Afrika användes hirs och majs. I Nordamerika användes persimon eller agave. I Sydamerika användes majs eller sötpotatis. I Japan och Kina användes ris. I Ryssland användes råg för att göra Quass eller kvass. I Egypten användes korn och till viss del vete. Brödet blev under denna period basföda och blev en viktig vändpunkt i mänsklighetens historia. Brödet tillät samhällen att upprätthålla mycket större populationer jämfört med tidigare, vilket i sin tur ledde till ökad ekonomisk specialisering, social komplexitet och slutligen uppkomsten av civiliserade stater.

Från samma period,  neolitiska perioden, i norra Kina har arkeologer funnit ett lerkärl daterad från 6500-7000 f.kr innehållande kemiska underskrifter av en blandning av honung, ris och andra frukter, tillsammans med organiska föroreningar från jäsning. De här är de äldsta fynden av tillverkning av alkoholhaltig dryck, förmodligen en typ av mjöd. Mjöd är starkt förknippat med vikingatiden och ses av många som en föregångare till öl. Däremot är det mer troligt att en blandning av olika källor av socker användes under en lång tid innan det separerades helt till olika stilar: mjöd, cider och öl. Tidiga fornnordiska texter beskriver tydligt mjödet som en gudadryck med berättelser om hur Oden stal ”Skaldemjödet” av de två dvärgarna Galar och Fjalar.

Ingen vet riktigt säkert hur processen för öltillverkning upptäcktes eller vem som först upptäckte den. Frukt eller honung innehåller redan socker och vatten, och behöver endast naturlig jäst för att jäsa. Under öltillverkningen behöver däremot spannmålets olösliga stärkelse och socker omvandlas till löslig stärkelse och socker, främst maltos men också dextros, genom att bli angripna av enzymer. Utan denna process av omvandling skulle den lilla mängd jäsbart socker som finns naturligt i obearbetat spannmål ge en öl med en extremt låg alkoholhalt.

Det har funnits två huvudsakliga sätt att bearbeta spannmål: sönderdela, i vilket fall det naturliga enzymet ptyalin som finns i saliv används. Annars bearbetas spannmålet med mältning, i vilket fall enzymer från grodda spannmål används, exempelvis enzymet diastas. För fullständig omvandling krävs det extra steget mäskning då malten värms upp i vatten. Det är därför svårt att acceptera ett scenario där öl kan ha upptäckts av en slump. Dock så kan en svag dricka av spannmål ha upptäckts och sedan börjat kultiverats. Mer troligt är däremot att utvecklingen av brödet ledde till att spannmål kan ha blivit fuktigt av dåliga lagringsförhållanden och sedan torkats ute i solen innan det maldes ner och användes i brödtillverkning. Om en brödbit glömts kvar i vatten så uppstår en jäsningsprocess naturligt av jästsporer som förekommer överallt och det blir en så kallad spontanjäsning.

Läs vidare om ölets historia in mot forntiden här ->

 

 

ölets historia

neolitisk gravneolitiska fynd