En innehållsförteckning av världens olika ölsorter

Intresset var stort inför denna fredagskväll i Gävle. Innan alla gäster hade satt sig var 38 platser uppdukade med sju provningsglas, vattenglas, assietter, gafflar och servetter. En gedigen arbetsbörda väntade nämligen, att ta sig igenom sju olika öl och dessutom se hur kvällens tre ostar harmoniserade med dessa.

Den röda tråden för kvällen blev dess beståndsdelar – malt, humle, jäst och vatten. Med denna enkla innehållsdeklaration kan man få fram de allra flesta av världens olika ölsorter – en fantastisk bredd som aldrig slutar att fascinera.

Jäst

Sierra Nevada Kellerweis
Vi började med milda toner med ett öl där malten och humlen har fått stå tillbaka för att visa hur mycket det kan påverkas av en jäststam. Kvällens öl var överjäst på samma jäst som används för sydtysk veteöl, vilket alltid ger en smak och doft av såväl kryddnejlika som skumbanan. Vid en lägre jäsningstemperatur dominerar kryddnejlika, för att succesivt lämna plats åt skumbanan vid högre jäsningstemperaturer. Ett sympatisk och mycket användbart öl till mat – inte minst fisk och skaldjur. Det konstaterades även att man kan välja att dricka detta öl med eller utan uppgrumlad bottenfällning, en tillsats som definitivt ger en mer utpräglad smak av kryddnejlika.

Humle

Jämtlands IPA / Sierra Nevada Hop Hunter IPA
Därefter följde vi upp med två starkt kontrasterande IPA (India Pale Ale). Den första är gjord i den engelska stilen – fem och en halv procent alkohol, brun i färgen och med en ganska tyglad humlesmak. Den andra var i det som kallas för den amerikanska västkuststilen – 7,2 procent alkohol (kvällens öl saknade någon procent), ljus i färgen, och med de karaktäristiska citrusdoftande amerikanska humlesorterna som börjar på C. Båda var välgjorda och med en maltkropp som balanserade ölens humlebeska väl.

Vatten

Jämtlands Julöl / Founders Porter
Nästa två öl var maltdrivna. Den första var utan någon märkbar humle (beskan kan mycket väl komma från rostad malt såväl som humle), och den andra hade mera tydliga gröna toner som skvallrar om generösa humlegivor under bryggningen. Diskussionen kom osökt in på porter och varför detta öl har historiskt särskilts från ale. Därefter gick vi vidare in på hur viktigt vattnet är vid ölbryggning. En av anledningarna till att specifika ölstilar har en så stark historisk anknytning till specifika platser är att dessa platser just har en så särpräglad vattenprofil.

Malt

Gulden Draak / Sierra Nevada Bigfoot Barleywine
De avslutande två ölen lockade till samtal om malt. Det konstaterades hur fräscht och lättdrucket ett belgisk öl på 10,5 volymprocent kan vara. Och en förklaring till detta mysterium är den belgiska tendensen att tillsätta upp till 20 procent oraffinerat socker. Kvällens Sierra Nevada Barleywine görs på stora mängder humle, så diskussionen svängde in på lämpligheten av lagring och hur öl förändras med tiden. Det konstaterades att humlebeskan rimligen inte hunnit dämpas särskilt mycket ännu hos denna årgång från 2016, och att beskan sannolikt kommer att sjunka ytterligare under många år framöver.

Kvällen avslutades med ytterligare frågor, bl.a. om skillnaden mellan massproducerade öl och hantverksöl. Därefter uttryckte deltagarna uppskattning för kvällen och tomma fat vittnade om att även kvällens ostar hade mottagits med uppskattning.
Tack för alla frågor och entusiasm. Flera spännande provningar väntar 2017, mer information finner du här.