En mysig afton i väntan på ljusare tider

När vinden viner, kylan tar över och den mörka lördagskvällen är ett faktum behövs inte mycket mer än en välvald öl för att göra tillvaron lite mysigare. Med eller utan detta i åtanke samlades ett glatt gäng ölentusiaster i konferenslokalen på Citystay Hotell i Uppsala för en ölprovning. Framdukat var glas som skulle hålla den trevliga drycken men även tilltugg i form av russin, saltade mandlar och Maasdamer ost. Kvällens urval bestod av:

Ölsnedkeren Håndlager Pilsner

Kvällen drogs igång med hjälp av en lager i modern stil. Historiskt sett är lager en relativt ny stil, även om det kanske inte känns så. Det krävs nämligen kylteknik (alternativt en stor källare eller en grotta) för att kyla ner vörten till ca 11 grader under jäsningen. Resultatet blir en öl där jästen stilmässigt inte ska ge någon smak, vilket innebär att resterande ingredienser kan hållas milda och således blir även ölen mild i sin smak. Modern stil har däremot en twist på det hela och kryddar ytterligare med humle för att ge extra smak till ölen.

Jämtlands India Pale Ale

Kvällens andra öl var en IPA från Jämtlands bryggeri. Beskan och den tydliga humlesmaken är IPA:ns främsta styrka, och jäststammen ska vara neutral just för att humlen ska få träda fram extra mycket. Just denna IPA var i Brittisk stil. Kännetecknet för detta är att karamellmalt har använts och att europeiska humlesorter har fått större utrymme. I doften och aromen träder därmed en något brödigare smak fram med hjälp av malten. Även en jordig och gräsig ton från humlen kommer fram.

Amager/Oppigårds Building Bridges IPA

Kvällens tredje öl var ytterligare en India Pale Ale. Den kommer från ett samarbete mellan svenska Oppigård och danska Amager. Denna IPA var smakintensiv och okaraktäristiskt trögflytande. Beskan var relativt låg för en IPA och skulle kunna blandas ihop med IPA:ns lillasyskon APA. Här trädde givmilda toner av Citrus fram, vilket är kännetecknande för de amerikanska humlesorterna som har använts i just denna IPA. Den var den trendigt ljus i sitt utförande vilket innebär att malt av en dominerande ljus sort har använts. Det innebär även att smaker som knäckebröd eller mörkt bröd inte återfinns i ölen, vilket ger humlen möjlighet att skina ännu mer.

Jämtlands Julöl

Julöl är något som diskuterades under provningen då det är ett något diffust begrepp. I Sverige har julöl traditionellt varit av en lite mörkare sort, med kryddor som ofta förknippas med julbordet. Men vad händer då med julöl från andra länder? Julborden ser olika ut var man än beger sig i världen, för att inte tala om det svenska julbordet som ser olika ut från familj till familj. Av dessa anledningar är det svårt att bestämt påstå att julöl ska hålla sig till en viss stil, då det finns alltför många variabler. Denna öl var något mörkare och doftade vagt av apelsinskal. Den mörkare malten kom fram genom att visa upp sin mörka sirapsliknande smak, vilket passar till de mastiga maträtterna som dukas fram under helgdagarna.

Ballast Point Mocha Marlin Winter Release

Kvällens femte öl blev en Porter. Skillnaden mellan Porter och Stout är hårfin och just denna öl skulle kvällens sommelier snarare ha kallat en stout, då den var lite torrare och beskare än en porter i sitt ursprungliga utförande. Gemensamt för de två stilarna är dock den beständiga mörka malten som ger kaffe- och chokladtoner i överflöd. Denna porter hade dessutom extrakryddats med både choklad och kaffe vilket stärkte ytterligare den kraftiga smaken. Denna still är utmärkt att kombinera med hård och grönmögelost då sältan och umamin mår utmärkt av något brända toner. Om stilen känns för kraftig kan russin mjuka upp den samt ge den en viss lagringston.

Leffe Brune

Kvällens sista öl var en klassisk belgisk ”brune”. Det som kännetecknar de typiska belgiska stilarna är jäststammarna som de gärna experimenterar med. En viss syra träder fram i just den här ölen och den lättar upp den redan tunna kroppen som återfinns i både Leffe blonde och brune. Dessa stilar bryggs med tillsatt socker för att komplettera malten som annars kan ge en hög viskositet. I normala fall är socker tabu vid framställning av öl då exempelvis vanligt strösocker enbart ger sötma utan ytterligare aromer. Efter fermentering konverteras detta till alkohol vilket kan göra slutprodukten alltför spritig. I dessa stilars fall används socker för att låta jästen bidra med så mycket smak som möjligt. Detta överröstar eventuella spritsmaker och lättar snarare upp drycken.

Kvällen bjöd på många skratt och härliga frågor. Det fanns en ölsort för alla smaker och det visade hur bred ölvärlden är med alla dess stilar. Jag vill tacka samtliga deltagare för att ni deltog och gjorde jobbet till en fröjd.

Flera spännande provningar väntar 2017, mer information finner du här.