Djupare insikt om öl i väntan på ljusare tider

Under en fredagskväll i mitten av en allt mörkare septembermånad samlades ett tjugotal personer för att stifta närmare bekantskap med öl, vilket skedde på Elite Hotell i Gävle. Kvällens ost- och ölprovning var bred och mångfacetterad, och bestod av:

Sierra Nevada Kellerweis
Först på tur var en öl från Kalifornien som dock har sitt ursprung i den sydtyska ofiltrerade veteöltraditionen, den s.k. hefeweißen. En stil med 50 till 70 procent mältad vete och en mycket speciell jäststam som verkligen präglar ölens doft och smak – kryddnejlika under kall jäsning och skumbanan vid varmare jäsning. En välgjord, korrekt öl, som lyfter fram stilens karaktäristik väl. Till denna tacksamma matöl serverades en bit fransk getost, en Chèvre.

Ölsnedkeren Håndlager
Den andra ölen kom från Danmarks huvudstad och härstammade denna gång från den tyska lagertraditionen. Den görs dock i en modern, nästintill experimentell, anda. För det första görs den med endast ekologiska råvaror och med mindre krav på effektivitet än på passion. Sedan torrhumlas den för en maximerad arom. Resultatet blir en smakrik och ren lager som passar till ungefär allt. Till denna karaktäristiska öl serverades en liten crostini med skagenröra – klassiskt och modernt på en och samma gång.

Founders Porter
Kvällens tredje öl kommer från Grand Rapids i Michigan och är ett bra exempel på vad som händer med en brittisk ölstil som hamnar på andra sidan Atlanten – extra allt. Med en alkoholhalt på 6,5 volymprocent och en ton av humleörtighet genom den täta, mjuka chokladsmaken; här har man inte sparat in på mängden av de högkvalitativa råvarorna. Väldigt snyggt och välgjort, detta är verkligen ett lysande exempel på amerikansk ”craft brewing”. För att hålla det enkelt – en mörk choklad från Marabou med en kakaohalt på 70 procent.

Amager/Oppigårds Building Bridges IPA
Den fjärde ölen var brygd hos Oppigårds Bryggeri i Ingvalsbenning utanför Hedemora. Enligt etiketten en amerikansk västkust IPA, men med en humlebäska (BU) på 130. Ett talande exempel på hur de blommiga humlesorterna kan dofta och smaka, även om det är svårt att peka ut karaktäristikerna då bryggarna inte nöjde sig med mindre än sju olika humlesorter (Herkules, Chinook Columbus, Citra, Centennial, Cascade, Amarillo). Beskan fanns där också, så till denna serverades ännu en mild ost med getmjölk – Chistera från franska Pyrenéerna.

Brouwerij Van Steenberge Gulden Draak
Kvällens femte och sista öl, från Ertvelde strax norr om belgiska staden Ghent, var något så ovanligt som en mörk trippel som har jästs med bl.a. en vinjäst från Bordeaux. En söt öl som väldigt tydligt visade att alkoholsmak i öl snarare beror på att malt har ersatts med t.ex. socker än att alkoholhalten är hög. 10,5 volymprocent alkohol i denna öl men ingen av deltagarna klagade på alkoholsmaken. Till den serverades en härlig och karaktärsfull fransk blåmögelost, Saint Agur, som lyfte ölen till nya höjder.

Kvällen avslutades som den inleddes, på väldigt gott humör. Jag hoppas att den även gav deltagarna en djupare insikt om ölens mångfacetterade smakvidd, och inte minst påminde om dess förmåga att förgylla höstens allt mörkare kvällar.

Fler spännande provningar väntar i höst, välkommen att kika in vårt utbud här.

Sept-4_x

20170915_181416